Portugisisk vattenhund

Portugisisk vattenhund är en mycket gammal ras. Det finns tecken som tyder på att den går att datera tillbaka ända till 600 år före Kristus. Rasen tros ursprungligen komma från inre Asien och när den landade i Portugal utvecklades den till vad den är idag. Där använde fiskarna hundarna som assistenter i fisket. Hundarna vaktade inte bara båtar och redskap, utan nyttjades också till vattenarbete för att driva in fiskstimm i näten, dyka efter tappade redskap och simma med meddelande mellan båtar och till land. Till Sverige kom inte Portisen (som många säger i vardagligt tal) förrän 1980. Fram till 1995 föddes endast ett fåtal kullar varje år, men därefter började registreringssiffrorna så sakta öka fram till början av detta decennium då antalet registrerade hundar per år har stigit i hastig takt. År 2005 fanns det uppskattningsvis cirka 700 vattenhundar i Sverige. Idag finns det betydligt fler. Portisen är en glad och trevlig hund som tycker mycket om att jobba både fysiskt och mentalt. Den passar alldeles utmärkt som familjehund om man bara har möjlighet att stimulera den en stund varje dag. Läs mer om rasens på Rasklubben för Portugisisk vattenhund

Husse Peter visar upp vår hane Atreyu. Här har han lite för kort päls
för att det ska vara en traditionell portisklippning. Men visst är han fin!
Ur rasstandarden: Pälsen skall vara ymnig med kraftigt hår som jämnt täcker hela kroppen utom i armhålor och ljumskar där det är tunnare. Underull förekommer inte. Den raskarakteristiska frisyren klipps när pälsen är fullt utvuxen. Pälsen klipps då kort på nospartiet, länden, flankerna och hela bakstället samt större delen av svansen. Endast på svansspetsen lämnas hellång päls som en plym.

Pälsstruktur: Pälsen förekommer i två olika hårlag: 1) Tämligen lång, vågig päls som är ganska mjuk och något glansig. Pälsen på hjässan skall vara upprättstående och på öronen skall den vara betydligt längre än öronlappen. 2) Kortare päls som är krusig och bildar cylindriska, kompakta lockar som är tämligen matta. På hjässan skall pälsen vara krusig som på kroppen men på öronen kan den vara vågig.

Färg: Pälsen kan vara enfärgad eller ha en kombination av färger. Enfärgat kan vara svart, vitt eller i olika nyanser av brunt. Kombinerade färger kan vara svart eller brunt med vita tecken. Vit pälsfärg indicerar inte albinism förutsatt att nostryffel, mun och ögonlockskanter har svart pigment. Hos hundar med svart, vit eller svart och vit päls skall huden vara kraftigt pigmenterad, dvs blåaktig.

Atreyu trivs på trimbordet.

Pälsvård: Vill du ha din Portis i en traditionell klippning så kräver det en hel del jobb. Valppälsen är lätt att vårda men när de börjar byta valppälsen mot vuxenpäls i 1-årsåldern kommer en jobbig period då det lätt uppstår tovor. Detta är en period som tyvärr kan vara ganska länge. Därför är det oerhört viktigt att vänja valpen redan från början att det är trevligt och mysigt att bli ompysslad. Det är också viktigt att bada hunden ofta med ett bra schampo. Ungefär var tredje vecka rekommenderas och före bad måste pälsen vara helt tovfri. För utredning benar vi pälsen och arbetar systematiskt genom hela hunden. Vi använder fintandade stålkammar för att vara säkra på att komma ända in mot huden när vi reder ut pälsen. Endast till en kortklippt eller fuktig, nybadad, tovfri hund använder vi borste. Men det är lite olika på vilken pälsstruktur just din hund har så testa dig fram! Om du inte vill leja en hundsalong för att klippa nos och bak så behover du en bra klippmaskin. Många Portisägare (som vi t.ex.) väljer att klippa ner sina hundar helt då och då. Är det inte utsällning på gång så kan det vara ett alternativ för att få en mer lättskött hund. Läs mer om pälsvård på Rasklubbens webbsida.


Bloggarkiv

Leta i den här bloggen